Authors

  • Magzumova N.M.,
    Toshkent Tibbiyot Universiteti
  • Norqulova Sh.U.,
    Toshkent Tibbiyot Universiteti
  • Ahmedova G.A.
    Toshkent Tibbiyot Universiteti

DOI:

https://doi.org/10.71337/inlibrary.uz.siad.102725

Keywords:

homiladorlik past joylashgan yo‘ldosh diagnostika ultratovush tekshiruvi.

Abstract

“Past joylashgan platsenta” — bu platsentaning bachadon pastki segmentiga qisman joylashgan holati bo‘lib, u ichki bachadon  bog‘zidan 1–20 mm masofada joylashadi. Bunday holatdagi ayollarda optimal tug‘ruq usuli hanuzgacha muhokama qilinmoqda, shuning uchun ularning aksariyatida kesarcha kesish bajariladi. Vaginal va kesarcha tug‘ruq hollari chastotasini baholash uchun adabiyotlar tahlili amalga oshirildi.


background image

SYNAPSES:

Insights Across the Disciplines

ISSN: 3060-4737 Volume 2, Issue 5 IF(Impact Factor) 10.92 / 2024

398

Synapses:

Insights Across the Disciplines

PLATSENTANING PAST JOYLASHUVI BO’LGAN HOMILADORDA

TUG‘RUQNI BOSHQARISH (ADABIYOTLAR SHARHI)

Magzumova N.M., Norqulova Sh.U., Ahmedova G.A.

Toshkent Tibbiyot Universiteti

Dolzarbligi.

“Past joylashgan platsenta” — bu platsentaning bachadon pastki

segmentiga qisman joylashgan holati bo‘lib, u ichki bachadon bog‘zidan 1–20 mm
masofada joylashadi. Bunday holatdagi ayollarda optimal tug‘ruq usuli hanuzgacha
muhokama qilinmoqda, shuning uchun ularning aksariyatida kesarcha kesish bajariladi.
Vaginal va kesarcha tug‘ruq hollari chastotasini baholash uchun adabiyotlar tahlili
amalga oshirildi.

Kalit so‘zlar

: homiladorlik, past joylashgan yo‘ldosh, diagnostika, ultratovush

tekshiruvi.

ВЕДЕНИЕ РОДОВ У БЕРЕМЕННЫХ С НИЗКО РАСПОЛОЖЕННОЙ

ПЛАЦЕНТОЙ (ОБЗОР ЛИТЕРАТУРЫ)

Магзумова Н.М., Норкулова Ш.У., Ахмедова Г.А.

Ташкентский медицинский Уневерситет

Актуальность

. «Низко расположенная плацента» — это когда происходит

частичная имплантация в нижний сегмент матки и расположен на расстоянии 1–
20 мм от внутреннего цервикального отверстия. Оптимальный способ
родоразрешения у женщин с низко расположенной плацентой до сих пор остается
спорным и большинству из них проводится кесарево сечение. Проведен анализ
литературы для оценки частоты вагинальных родов и кесарева сечения при родах.

Ключевые

слова:

беременность,

низкая

плацентация,

диагностика,

ультразвуковое исследование

MANAGEMENT OF LABOR IN PREGNANT WOMEN WITH LOW-LYING

PLACENTA (LITERATURE REVIEW)


background image

SYNAPSES:

Insights Across the Disciplines

ISSN: 3060-4737 Volume 2, Issue 5 IF(Impact Factor) 10.92 / 2024

399

Synapses:

Insights Across the Disciplines

Magzumova N.M., Norkulova S.U., Akhmedova G.A.

Tashkent Medical University

Relevance

: "Low-lying placenta" refers to partial implantation in the lower segment of

the uterus, located at a distance of 1–20 mm from the internal cervical os. The optimal
method of delivery in women with low-lying placenta remains controversial, and most
of them undergo cesarean section. A literature analysis was conducted to assess the
frequency of vaginal delivery and cesarean section during labor.

Keywords

: pregnancy, low placenta, diagnosis, ultrasound examination.

“Past joylashgan platsenta” atamasi platsentaning bachadon pastki segmentiga

qisman joylashgan holatini ifodalaydi, bu holatda platsentaning pastki cheti ichki
bachadon bog‘zidan ( internal -os- distance - IOD) 1–20 mm masofada joylashadi [1–
3]. Transvaginal skanerlash (TVS) — IOD ni o‘lchashda “oltin standart” hisoblanadi
[4]. Ushbu masofani o‘lchash uchun optimal vaqt homiladorlikning uchinchi trimestri
oxiri — 36-hafta deb hisoblanadi, chunki shu vaqtda bachadon pastki segmenti to‘liq
shakllanadi [6, 7]. IOD ni aniqlash tug‘ruq usulini tanlashda muhim ahamiyatga ega [2,
5, 8].

Platsentaning oldindan joylashuvi holatlarida kesarcha kesish bajarilishi kerakligi
borasida ko’rsatmalar mavjud bo‘lsa-da, platsentaning past joylashuvi bo’lgan
homiladorlarda optimal tug‘ruq usuli hali ham bahsli hisoblanadi, chunki bu borada
ishonchli ilmiy ma’lumotlar yetarli emas [9–14].

Izlanishlarga homiladorlikning ikkinchi trimestrida platsentaning past joylashuvi

bo’lgan ayollar kiritilgan. Nazorat guruhi sifatida platsentasi normal joylashgan
homiladorlar olingan. Har bir holatda, uchinchi trimestr oxirida IOD >5 mm bo‘lgan 30
nafar ayol tanlab olindi. Platsentaning past joylashuvi holatlari chastotasi ikkinchi
trimestrda 2% bo‘lsa, homiladorlik oxiriga kelib 0,4% gacha kamaydi. Agar IOD >5 mm
bo‘lgan ayollarda vaginal tug‘ruq chastotasi ≥60% bo‘lsa, ularni tug‘ruqqa tayyorlash
uchun rejalashtirilgan kasalxonaga yotqizish maqbul hisoblanadi.

Amerika va Buyuk Britaniyaning akusherlik va ginekologiya kollejlari

homiladorlikning uchinchi trimestrida simptomlari yo‘q past joylashgan yo‘ldoshli
ayollar uchun klinik vaziyat va bemor istagiga asoslangan individual yondashuvni


background image

SYNAPSES:

Insights Across the Disciplines

ISSN: 3060-4737 Volume 2, Issue 5 IF(Impact Factor) 10.92 / 2024

400

Synapses:

Insights Across the Disciplines

tavsiya etadi. Niderlandiyaning 2015-yilgi va Kanadaning 2020-yilgi

ko‘rsatmalarida esa IOD 11–20 mm bo‘lgan barcha ayollarga vaginal tug‘ruq tavsiya
etiladi, chunki bu oraliqda qon ketish xavfi past hisoblanadi [16].

Shuningdek, kanadalik tadqiqotchilar IOD ≤10 mm bo‘lgan ayollarda ham, agar

boshqa xavf omillari bo‘lmasa (masalan, 29 haftagacha qon ketish holatlari yoki
marginal sinus belgilarining mavjud emasligi), vaginal tug‘ruqni sinab ko‘rishni tavsiya
etadilar [17].

Retrospektiv tadqiqotda IOD 11–20 mm bo‘lgan ayollarda vaginal tug‘ruq 69%
hollarda, IOD 1–10 mm bo‘lganlarda esa 25% hollarda kuzatilgan [10]. Shu asosda
2009-yilda maxsus protokol ishlab chiqilgan: IOD ≤10 mm bo‘lsa — rejalashtirilgan
kesarcha kesish, IOD 11–20 mm bo‘lsa — vaginal tug‘ruq tavsiya qilinadi.

2009–2018-yillar mobaynida protokol qo‘llanilganda, IOD 11–20 mm bo‘lgan ayollarda
vaginal tug‘ruq 77%, shoshilinch kesarcha hollari esa 16,3% ni tashkil etdi [18]. Bu
Jansen va boshqalar tomonidan olib borilgan sistematik tahlil natijalari bilan mos keladi
[19]. IOD 1–10 mm bo‘lgan ayollarda vaginal tug‘ruq 43%, shoshilinch kesarcha esa
45% ni tashkil etgan. Ikkala guruhda ham onalik kasalliklari bo‘yicha farq
aniqlanmagan. Shunga o’xshash natijalar Wortman va boshqalar tomonidan o’tkazilgan
retrospektiv tadqiqotda olingan. [13] Ular IOD >5 mm bo‘lgan ayollarda vaginal
tug‘ruq ehtimoli <5 mm (mos ravishta 58% va 0%) bilan solishtirgandasezilarli darajada
yuqori ekanini aniqladilar, IOD kichik guruhlari o’rtasida sezilarli farqlar yo’q(6-10mm,
11-15mm, 15-20mm)

Ishonchli ilmiy dalillar va o’z navbatida, o’ziga xos milliy tavsiyalar yo’qligi sababli
Italiyada platsenta past joylashgan ko’pchilik ayollarga odatda kesarcha kesish taklif
qilinadi [10, 18]. Biroq, uchunchi trimestrda IOD >20 mm ga yetgan ayollarda ham
qon ketish xavfi yuqori bo‘lishi aniqlangan.

Kesarcha kesish keyingi homiladorliklarda platsenta oldindan joylashuvi

ehtimolini oshiradi, ayniqsa ilgari bunday holat kuzatilgan bo‘lsa [21]. Bu xavf avvalgi
kesarcha soni ortgani sayin oshadi [5]. Avvalgi kesarcha va yo‘ldoshning oldindan
joylashuvi — platsenta o’sib kirishi (placenta accreta) rivojlanishining asosiy omillari
hisoblanadi [22]. Ushbu holat og‘ir qon ketish, gistorektomiya, qon quyish va onalik-
perinatal o‘lim xavfi bilan kechadi [23].

JSST 2015-yildan boshlab ayniqsa birinchi homiladorlikda kesar kesish usulidagi

tug‘ruqlarni kamaytirishni tavsiya qilgan [24]. Bu tavsiyalar ayniqsa Yevropa davlatlari
uchun dolzarb, chunki bu mamlakatlarda eng yuqori ko‘rsatkichlarga ega [25].


background image

SYNAPSES:

Insights Across the Disciplines

ISSN: 3060-4737 Volume 2, Issue 5 IF(Impact Factor) 10.92 / 2024

401

Synapses:

Insights Across the Disciplines

Italiya tadqiqotlari (2021-2024) uchunchi trimestr oxirida trasvaginal

ultratovush tekshiruvi asosida platsenta past va IOD >5mm bo’lgan barcha ayollarga
vaginal tug’ishni sinovdan o'tkazishni taklif qiladi. Tadqiqotchilar homiladorlikning
ikkinchi trimestrida normal va past joylashgan yo‘ldoshli ayollarni solishtirgan.
Maqsad: IOD 6–20 mm bo‘lgan ayollarda vaginal tug‘ruq va shoshilinch kesarcha
holatlarini baholash.

Oxirgi yillarda olingan ma’lumotlar past joylashgan yo‘ldoshli ayollarda vaginal tug‘ruq
xavfsizligini tasdiqlamoqda [12]. Shu bilan birga, kesar kesish usulidagi tug’ruqlar ortib
borayotgani fonida placenta accreta xavfi ham ortmoqda [22].

Shuning uchun homiladorlikning 19–23 haftalari oralig‘ida UTT orqali past

joylashgan yo‘ldosh aniqlanib, placenta accreta holati istisno qilinishi kerak. 37-haftada
qayta baholab, tug‘ruq usulini aniqlash tavsiya etiladi.

Adabiyotlar tahlili shuni ko‘rsatmoqdaki, past joylashgan yo‘ldoshni erta aniqlash

va TVS orqali IOD ni aniqlash, placenta accreta ni istisno qilish orqali har bir homilador
ayolga individual yondashuv asosida tug‘ruq rejasini tuzish mumkin bo‘ladi.

Литература.

1.Reddy UM, Abuhamad AZ, Levine D, et al. Fetal imaging: Executive summary of a
joint Eunice Kennedy Shriver National Institute of child health and human development,
Society for Maternal-Fetal medicine, American Institute of ultrasound in medicine,
American College of obstetricians and Gynecologists, American College of radiology,
Society for pediatric radiology, and society of radiologists in ultrasound fetal imaging
workshop. J Ultrasound Med 2014;33:745–57.
2.Oppenheimer L, Armson A, Farine D, MATERNAL FETAL MEDICINE
COMMITTEE . Diagnosis and management of placenta previa. J Obstet Gynaecol Can
2007;29:261–6.
3.Dashe JS. Toward consistent terminology of placental location. Semin Perinatol
2013;37:375–9.
4.Farine D, Fox HE, Jakobson S, et al. Vaginal ultrasound for diagnosis of placenta
previa. Am J Obstet Gynecol 1988;159:566–9.
5.Jauniaux E, Alfirevic Z, Bhide AG, et al. Placenta praevia and placenta accreta:
diagnosis and management: Green-top guideline No. 27a. BJOG 2019;126:e1-e48.


background image

SYNAPSES:

Insights Across the Disciplines

ISSN: 3060-4737 Volume 2, Issue 5 IF(Impact Factor) 10.92 / 2024

402

Synapses:

Insights Across the Disciplines

6.Fukuda M, Fukuda K, Shimizu T, et al. Ultrasound assessment of lower uterine

segment thickness during pregnancy, labour, and the postpartum period. J Obstet
Gynaecol Can 2016;38:134–40.
7.Ginsberg Y, Goldstein I, Lowenstein L, et al. Measurements of the lower uterine
segment during gestation. J Clin Ultrasound 2013;41:214–7.
8.Silver RM. Abnormal placentation: placenta previa, vasa previa, and placenta accreta.
Obstet Gynecol 2015;126:654–68.
9.Bronsteen R, Valice R, Lee W, et al. Effect of a low-lying placenta on delivery
outcome. Ultrasound Obstet Gynecol 2009;33:204–8.
10.Vergani P, Ornaghi S, Pozzi I, et al. Placenta previa: distance to internal os and mode
of delivery. Am J Obstet Gynecol 2009;201:266.e1–266.e5.
11.Nakamura M, Hasegawa J, Matsuaka R, et al. Amount of hemorrhage during vaginal
delivery correlates with length from placental edge to external os in cases with low-lying
placenta whose length between placental edge and internal os was 1-2 cm. J Obstet
Gynaecol Res 2012;38:1041–5.
12. Al Wadi K, Schneider C, Burym C, et al. Evaluating the safety of labour in women
with a placental edge 11 to 20 MM from the internal cervical os. JOGC 2014;36:674–7.
13.Wortman AC, Twickler DM, McIntire DD, et al. Bleeding complications in
pregnancies with low-lying placenta. J Matern Fetal Neonatal Med 2016;29:1367–71.
14.Taga A, Sato Y, Sakae C, et al. Planned vaginal delivery versus planned cesarean
delivery in cases of low-lying placenta. J Matern Fetal Neonatal Med 2017;30:618–22.
15.ACOG Committee opinion no. 764: medically indicated late-preterm and early-term
deliveries. Obstet Gynecol 2019;133:e151–5.
16.Derks J. Modus partus bij placenta praevia marginalis. NVOG, 2015. [Google
Scholar
17.Jain V, Bos H, Bujold E. Guideline No. 402: diagnosis and management of placenta
previa. J Obstet Gynaecol Can 2020;42:906–17.
18.Ornaghi S, Tessitore V, Vergani P. Pregnancy and delivery outcomes in women with
persistent versus resolved low-lying placenta in the late third trimester. J Ultrasound
Med 2021:1–11
19.Jansen C, Mooij YM, Blomaard CM, et al. Vaginal delivery in women with a low‐
lying placenta: a systematic review and meta‐analysis. BJOG: Int J Obstet Gy
2019;126:1118–26.
20.Ogueh O, Morin L, Usher RH, et al. Obstetric implications of low-lying placentas
diagnosed in the second trimester. Int J Gynaecol Obstet 2003;83:11–17.


background image

SYNAPSES:

Insights Across the Disciplines

ISSN: 3060-4737 Volume 2, Issue 5 IF(Impact Factor) 10.92 / 2024

403

Synapses:

Insights Across the Disciplines

21.Gurol-Urganci I, Cromwell DA, Edozien LC, et al. Risk of placenta previa in

second birth after first birth cesarean section: a population-based study and meta-
analysis. BMC Pregnancy Childbirth 2011; 11:95.
22.Eshkoli T, Weintraub AY, Sergienko R, et al. Placenta accreta: risk factors, perinatal
outcomes, and consequences for subsequent births. Am J Obstet Gynecol 2013;208:219.
23.Farquhar CM, Li Z, Lensen S, et al. Incidence, risk factors and perinatal outcomes
for placenta accreta in Australia and New Zealand: a case-control study. BMJ Open
2017;7:e017713.
24.World Health Organization. WHO statement on caesarean section rates, 2015.
25.Euro-Peristat Project. European perinatal health report. core indicators of the health
and care of pregnant women and babies in Europe in 2015.

References

Reddy UM, Abuhamad AZ, Levine D, et al. Fetal imaging: Executive summary of a joint Eunice Kennedy Shriver National Institute of child health and human development, Society for Maternal-Fetal medicine, American Institute of ultrasound in medicine, American College of obstetricians and Gynecologists, American College of radiology, Society for pediatric radiology, and society of radiologists in ultrasound fetal imaging workshop. J Ultrasound Med 2014;33:745–57.

Oppenheimer L, Armson A, Farine D, MATERNAL FETAL MEDICINE COMMITTEE . Diagnosis and management of placenta previa. J Obstet Gynaecol Can 2007;29:261–6.

Dashe JS. Toward consistent terminology of placental location. Semin Perinatol 2013;37:375–9.

Farine D, Fox HE, Jakobson S, et al. Vaginal ultrasound for diagnosis of placenta previa. Am J Obstet Gynecol 1988;159:566–9.

Jauniaux E, Alfirevic Z, Bhide AG, et al. Placenta praevia and placenta accreta: diagnosis and management: Green-top guideline No. 27a. BJOG 2019;126:e1-e48.

Fukuda M, Fukuda K, Shimizu T, et al. Ultrasound assessment of lower uterine segment thickness during pregnancy, labour, and the postpartum period. J Obstet Gynaecol Can 2016;38:134–40.

Ginsberg Y, Goldstein I, Lowenstein L, et al. Measurements of the lower uterine segment during gestation. J Clin Ultrasound 2013;41:214–7.

Silver RM. Abnormal placentation: placenta previa, vasa previa, and placenta accreta. Obstet Gynecol 2015;126:654–68.

Bronsteen R, Valice R, Lee W, et al. Effect of a low-lying placenta on delivery outcome. Ultrasound Obstet Gynecol 2009;33:204–8.

Vergani P, Ornaghi S, Pozzi I, et al. Placenta previa: distance to internal os and mode of delivery. Am J Obstet Gynecol 2009;201:266.e1–266.e5.

Nakamura M, Hasegawa J, Matsuaka R, et al. Amount of hemorrhage during vaginal delivery correlates with length from placental edge to external os in cases with low-lying placenta whose length between placental edge and internal os was 1-2 cm. J Obstet Gynaecol Res 2012;38:1041–5.

Al Wadi K, Schneider C, Burym C, et al. Evaluating the safety of labour in women with a placental edge 11 to 20 MM from the internal cervical os. JOGC 2014;36:674–7.

Wortman AC, Twickler DM, McIntire DD, et al. Bleeding complications in pregnancies with low-lying placenta. J Matern Fetal Neonatal Med 2016;29:1367–71.

Taga A, Sato Y, Sakae C, et al. Planned vaginal delivery versus planned cesarean delivery in cases of low-lying placenta. J Matern Fetal Neonatal Med 2017;30:618–22.

ACOG Committee opinion no. 764: medically indicated late-preterm and early-term deliveries. Obstet Gynecol 2019;133:e151–5.

Derks J. Modus partus bij placenta praevia marginalis. NVOG, 2015. [Google Scholar

Jain V, Bos H, Bujold E. Guideline No. 402: diagnosis and management of placenta previa. J Obstet Gynaecol Can 2020;42:906–17.

Ornaghi S, Tessitore V, Vergani P. Pregnancy and delivery outcomes in women with persistent versus resolved low-lying placenta in the late third trimester. J Ultrasound Med 2021:1–11

Jansen C, Mooij YM, Blomaard CM, et al. Vaginal delivery in women with a low‐lying placenta: a systematic review and meta‐analysis. BJOG: Int J Obstet Gy 2019;126:1118–26.

Ogueh O, Morin L, Usher RH, et al. Obstetric implications of low-lying placentas diagnosed in the second trimester. Int J Gynaecol Obstet 2003;83:11–17.

Gurol-Urganci I, Cromwell DA, Edozien LC, et al. Risk of placenta previa in second birth after first birth cesarean section: a population-based study and meta-analysis. BMC Pregnancy Childbirth 2011; 11:95.

Eshkoli T, Weintraub AY, Sergienko R, et al. Placenta accreta: risk factors, perinatal outcomes, and consequences for subsequent births. Am J Obstet Gynecol 2013;208:219.

Farquhar CM, Li Z, Lensen S, et al. Incidence, risk factors and perinatal outcomes for placenta accreta in Australia and New Zealand: a case-control study. BMJ Open 2017;7:e017713.

World Health Organization. WHO statement on caesarean section rates, 2015.

Euro-Peristat Project. European perinatal health report. core indicators of the health and care of pregnant women and babies in Europe in 2015